Det är inte ofta jag flyger privat, men varje gång jag gör det så känner jag hur mycket jag faktiskt älskar att flyga. Alltså ÄLSKAR. Det bästa med mitt jobb är att jag får se solen varje dag och det blir man ju hur lycklig som helst av! 
Är på väg upp från Göteborg efter en fantastisk kväll. Jag landade vid halv åtta och sen var jag ledig så då blev det söndagsmys för hela slanten. Vi beställde thai, drack vin, eldade i brasan, låg inlindade i en filt och pratade. Hemmamys är fan 10p! 

Idag har jag en del beslut att fatta. Fick ett erbjudande i knät i fredags som jag ska ta ställning till så nu ska jag skriva ner för och emot. Puss
Usch nu har jag precis haft värsta gråtattacken och ser ut som ett svullet plommon, kul när man jobbar, för jag längtar så fruktansvärt mycket efter mina små flickor. Jag har inte träffat dem på evigheter! Jag vill bara ta dem i famnen och snusa i deras nackar och viska att jag älskar dem och aldrig någonsin släppa taget. Jag och syrran talar inte med varandra och har inte gjort sen i maj och kommer kanske aldrig att göra igen vilket gör att jag inte alls träffar Märta och Agnes så mycket som jag vill och det får mitt hjärta att brista! Äh nu ser jag inget för alla tårar och jag måste gå för vi ska dra...
Lilla Agnes i stallet. Den finaste bilden jag någonsin sett. 
Det gick ju galant det där! Det var inte alls så farligt som vi trodde att det skulle bli. Klart att det blåste, men jag har varit med om värre. Kiruna tur och retur, inga problem. Eller nu ljög jag. Ett problem stötte vi nog ändå på.. Det finns något som heter Pet in cabin. Ja alltså hund/katt i kabinen. Varför? Inte.Fan.Vet.Jag. Men så vet ni ju vad jag tycker om hundar :-) Men det är ju sjukt. Stackars djur liksom. Sitta i en liten väska under en stol i ex antal timmar. Nä, inte ok. 
Ja men vi hade en hund ombord idag. Reglerna säger att den ska vara instängd i väskan hela tiden och får inte sticka upp nosen om ens för en sekund. Älskar den regeln. Så när husse frågade om de fick ta upp hunden och låta den dricka så sa jag nej. Den ska vara i väskan hela tiden. Sen kom min hundälskande kabinchef ner och då säger väl husse till henne, "jag frågade om vi fick ta upp honom och ge honom vatten men hon sa nej", och pekade på mig. "Jo men det går så bra så!" tjoar hon, "eller du kanske har något emot hundar?" och ger mig onda ögat. Nä, men jag är allergisk, svarade jag. "Ja men gå fram då", svarade hon. Tack, sa jag och gick fram. Sen strax innan vi ska landa så kommer jag bak till mitt kök och då kommer husse ut med hunden från toaletten. Han tittar på mig och så säger han.. "jag vet att du är allergisk, men han började gny och behövde gå på toaletten.." och samtidigt sveper en stank ut och över mig som nästan får mig att falla död ner. Men va?! Alltså snälla någon med hund. Exakt VAD gjorde husse med hunden inne på toaletten? Bajsade han i toalettstolen? Eller i en påse? Eller vad? Jag fattar inte. Det sjukaste jag varit med om. 

Sen. Paris. Alltså det är tjugofjorton nu och man tänker att det inte finns folk som aldrig flugit. Fel. Idag hade vi 118 stycken ombord. Det var på riktigt så att man undrade. Boardingen tog nästan en timme. En timme?! Det brukar ta tio, max femton minuter. Sen var det high Chaparall hela vägen ner. När jag kom med påtår på kaffet tex. Då har vi ju en sån där liten bricka i ena handen med mjölk och socker på som man ska ställa koppen på så att vi inte häller kaffe i nåns knä. Och nä, det är inte alla som fattar att man ska ställa dit koppen, men de flesta är ändå med på det. Well. Jag höll fram brickan, hon tittar på mig och säger, "nä jag vill inte ha mjölk eller socker, jag vill ha kaffe", "jo jag fattar det", svarar jag men ställ dit din kopp. "Jaha!" skrattar hon (så långt ingenting konstigt för så reagerar alla) men sen... så ställer hon dit koppen upp och ner. Alltså. Jag tittar på henne, sen på koppen och så börjar jag hälla. Hon hinner precis vända på den innan kaffet kommer. Ja men ni fattar ju hur vi har det där uppe. 

Rätt mör nu kan jag säga. Får sova ut imorgon och sen flyger jag några turer för att sen åka ner och sova i Gbg. Det ser jag fram emot. Jag orkar inte skriva mer. Liggered iPhonen och det går ju sjukt långsamt och autocorrect och jag är inte bästisar så det är bara jobbigt. Over and out for now. 

Ps. Jenny, vem har sagt att jag börjat blogga igen? ;-)